Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning

Ansök om forskningslag via Kerstin Brismar Award 2026!

Anna Brismar — Fri, 08 May 2026 12:02:56 +0000

Välkommen att ansöka om forskningsanslag inom translationell forskning och diabetes via Kerstin Brismar Award 2026.

Kerstin Brismar Award är ett relativt nyinstiftat forskningsanslag (januari 2025) som ges till en svensk forskare eller forskargrupp inom translationell forskning gällande diabetes (typ 1 eller typ 2).

Med translationell forskning menas att resultaten överförs från grundforskning till patientnära forskning för att på så sätt snabbare komma personer med diabetes till nytta.

Ansökningar tas emot till och med den 31 maj 2026. Val av mottagare och ceremoni sker under hösten 2026.

Vänligen skicka din ansökan till följande mailadress: brismaraward [snabel-a] luftdiabetesfoundation.se

För mer information, se Kerstin Brismar Award’s hemsida: https://luftdiabetesfoundation.se/sv/kerstin-brismar-award/

Stiftelsen har fått 90-konton

Anna Brismar — Tue, 21 Apr 2026 11:41:16 +0000

Rolf Lufts stiftelse för diabetesforskning har den 20 april beviljats två 90-konton av Svensk Insamlingskontroll. Dels har stiftelsen fått ett 90-konto för hela stiftelsens verksamhet generellt, inklusive Rolf Luft Award. Dels har stiftelsen fått ett 90-konto specifikt för Kerstin Brismar Award. För varje 90-konto finns nu ett nytt bankgironummer och ett tillhörande Swish-nummer.

Stiftelsens ändamål är att stödja och främja forskning rörande orsak och behandling av diabetes och dess komplikationer, samt att främja undervisning på alla nivåer inom området. I stiftelsens ändamål ingår även pris för utmärkta forsknings- eller utbildningsinsatser inom området. För dessa avseende finns Rolf Luft Award (sedan år 2004) och sedan år 2025 även Kerstin Brismar Award.

För gåvor och donationer till Rolf Luft Award mm

För att ge en gåva till Rolf Luft Award (som delas ut årligen i samarbete med Karolinska Institutet) och för gåvor till stipendie-utdelningar till unga diabetesforskare, samt till vår övriga verksamhet i form av webbinarier, seminarier, odylikt, används nu följande 90-kontonummer:

Bankgiro: 900-9812
Swishnummer: 123-900 98 12

För gåvor och donationer till Kerstin Brismar Award

Kerstin Brismar Award, som delas ut årligen sedan år 2025, är ett öronmärkt pris som instiftades av Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning i januari 2025. Priset går till forskare inom translationell forskning, dvs forskning där resultat från grundforskning överförs till patientnära forskning som innebär att forskningsresultaten kan komma patienterna till nytta snabbare än vid enbart resultat från grundforskning. För att donera specifikt till Kerstin Brismar Award används, från och med nu, följande 90-kontonummer:

Bankgiro: 900-9820
Swishnummer: 123-900 98 20

Läs en intervju med stiftelsens ordförande professor Kerstin Brismar här:

Pressreleaser – Svensk Insamlingskontroll

Eventet ”Diabetesforskning för alla” den 18 april

Anna Brismar — Tue, 10 Mar 2026 13:21:04 +0000

Kom till eventet ”Diabetesforskning för alla” den 18 april och lyssna till forskare berätta om den senaste forskningen kring typ 1- och typ 2-diabetes.

”Diabetesforskning för alla” är en populärvetenskaplig dag då forskare från tre olika svenska forskningscentrum, dvs Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset och Umeå universitet, presenterar sina senaste forskningsresultat om typ 1- och typ 2-diabetes. Eventet äger rum den 18 april i Biomedicum, Solna. Eventet är öppet för alla och är kostnadsfritt.

Tid: 18 april kl 13.00-15.30
Plats: Eva & Georg Kleinsalen, Biomedicum, Solnavägen 9, Karolinska Institutet, Solna
Pris: Kostnadsfritt för alla!

För mer information om programmet, se här: https://ki.se/en/srp-diabetes/popular-science-day

Anmälan görs senast den 10 april här: Diabetesforskning för alla! – Fill out form

Eventet är öppet för alla!

Forskningslaboratoriet Biomedicum. Foto: Jean-Bapiste Béranger, Akademiska Hus

Hur får jag reda på vilken form av diabetes typ 2 jag har?

Anna Brismar — Mon, 16 Feb 2026 15:25:50 +0000

Hej,

Jag har haft diabetes typ 2 sedan 2017 och lyckas hålla blodsockret på en ok nivå genom diet och motion. Haft ett långtidsblodsocker på 52 de senaste åren men nu ligger det på 57. Jag tål inte Metformin och jag undrar hur man får reda på vilken ev medicin som är bäst för min diabetes. Får inte min vårdcentral att kolla om jag är insulinresistent eller om jag har minskad insulinkänslighet. Min läkare tycker att jag ska ta insulin utan att kolla vilken typ av diabetes typ 2 jag har. Vad gör jag för att få reda på vilken typ av diabetes typ 2 jag har?

Mvh,
Britt-Marie

Hej Britt-Marie,

Det finns 9 olika mediciner med olika verkan att behandla typ 2 diabetes med (se min bok Koll på Diabetes typ 2). Det är mycket vanligt att HbA1c ökar gradvis med åren. Det finns flera orsaker till det. Ett förhöjt CRP kan förklara högre blodsocker på grund av insulinresistens. Fråga din läkare vad känsligt CRP är. Är det förhöjt så måste det utredas.

För att veta om du har insulinbrist och således behöver insulin kan man enklast se vad triglyceridnivåerna före frukost är. Ett triglycerid-värde mindre än 1.0 samtidigt som faste-blodsocker är förhöjt (mer än 7) talar för insulinbrist, särskilt om du har normal vikt (väger lika som eller mindre än din längd (cm) -100, t ex 167-100 = 67 kg) och midjemåttet är mindre än 93 cm (det är ok med högre midjemått när man är äldre och är längre än medellängd). Om triglycerider, vikt och midjemått är högre än ovan så finns det flera mediciner att välja mellan. Du får gärna skriva och berätta vad det är.

Med vänlig hälsning,
Kerstin

Kan man ha långtidssocker på 40 mmol och samtidigt ha insulinbrist?

Anna Brismar — Wed, 21 Jan 2026 13:55:33 +0000

Hej!

Jag undrar om man kan ha långtidssocker på 40 mmol och samtidigt ha insulin brist? Vad ska c-peptid-prov visa när insulin ska sättas in om man bara tar metformin för D2?

Tintin

Hej Tintin,

Ett HbA1c på 40 är jättebra och berättar att du i stort sett haft normalt blodsocker de 2 senaste månaderna. Jag tror inte att du har insulinbrist som kräver behandling. Om fasteblodsocker är högre än 7 och du har ett C-peptid-värde på 0,3 eller mindre då behöver du med stor sannolikhet insulin. Jag har medelålders patienter som med perfekt kost, fysik aktivitet och vikt kunnat kontrollerat sitt blodsocker (med normalt HbA1c) utan insulin i ett par år efter att de fått diagnosen typ 1 diabetes, innan de behövt låg dos insulin. De har haft liten egen insulinproduktion som de kunnat öka lite till vid måltid. Man kan ha insulinbrist vid typ 2-diabetes, men då är HbA1c högt och man har inga antikroppar mot proteiner i betacellen, vilket man har vid typ 1-diabetes.

Vänliga hälsningar,
Kerstin

Marianne var en eldsjäl inom stiftelsen

Anna Brismar — Wed, 21 Jan 2026 11:02:06 +0000

Marianne Bengtsberg 80 år har gått ur tiden.

Marianne var under en tid ambassadör för Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning och hjälpte bland annat till vid arrangemang av stiftelsens olika sammankomster. Hon var en av de första i Sverige som lärde sin hund att tidigt varna henne för lågt blodsocker, långt innan kontinuerliga blodsockermätare fanns. I 70 år levde Marianne ett aktivt och gott liv med diabetes och andra kroniska sjukdomar. Stiftelsen minns Marianne med värme. Våra tankar går till hennes anhöriga.

Marianne Bengtsson (Privat foto)

Vinnare av Rolf Luft Award 2026

Anna Brismar — Tue, 13 Jan 2026 16:56:19 +0000

Professorerna Richard DiMarchi och Professor Matthias Tschöp

Professorerna Richard Dennis Di Marchi (vid Indiana University, Bloomington, USA) och Matthias Tschöp (vid Ludvig Maximillian University, Munich, Germany) har utsetts till mottagare av Rolf Luft Award 2026, för deras banbrytande forskning inom diabetes och obesitas, med stor klinisk betydelse. Den korta motiveringen lyder:

för framsteg inom peptidkemi och utvecklingen av nya dubbel- och trippelagonister för behandling av diabetes och fetma.

Utökad motivering

Professorerna Richard DiMarchi och Matthias Tschöp upptäckte en ny klass av läkemedel med oöverträffad effekt vid behandling av diabetes och fetma. Flera versioner av dessa så kallade tarmhormonpolyagonister har avancerat genom kliniska prövningar. En klassrepresentant, med samma aktiva peptidingrediens som heter tirzepatid, utvecklad av Eli Lilly, har redan godkänts av FDA för behandling av typ 2-diabetes år 2022 samt för fetma år 2023 som ”Mounjaro”. Behandling av överviktiga patienter med tirzepatid minskade patienternas kroppsvikt med mer än 20%, vid kraftig övervikt eller fetma/obesitas. Denna nivå av viktminskning har tidigare endast varit möjlig med gastric bypass-operation. Upptäckten och valideringen av dessa mycket effektiva läkemedel mot fetma har åstadkommit ett genombrott, vilket banar väg för att vända fetmapandemin. Dessutom har det satt en riktning för läkemedelsutveckling för komplexa sjukdomar där det idag inte finns någon effektiv behandling och där mer än en integrerad verkningsmekanism kan visa sig vara lika effektiv som demonstrerats vid fetma.

Prisutdelningen och prisföreläsningarna kommer att hållas den 10 september 2026 i Nobel Forum, Karolinska Institutet

Fotokälla: Karolinska Institutet

Vad ska man äta vid typ 2-diabetes om man redan är smal?

Anna Brismar — Tue, 16 Dec 2025 14:49:46 +0000

Hej,

Jag har blivit diagnosticerad med diabetes 2 och äter blodtryckssänkande medicin som gör mig väldigt yr och matt. Jag är också förbjuden att äta kolhydrater (potatis, vitt ris, vanlig pasta), fett (ska ersättas med light-produkter) och frukter (förutom äpple och päron). Detta leder till att jag går ner i vikt, vilket inte är bra då jag redan är väldigt smal. När jag sedan surfar runt om kostråd så tycker inte jag de stämmer med vad min diabetessköterska ordinerar.

Vad gäller allmänna kostråd utgår de ofta från de som är överviktiga. Men vad gäller för oss som redan är (för) smala? Och är det så att man fortfarande kan äta allt men inte i stora mängder. Vi som är smala har ju ofta inte det bekymret att vi vräker i oss mat och dryck. Jag vill gärna fortsätta äta frukt som banan och citrusfrukter, dricka ett glas juice på morgonen och bre lite marmelad på smörgåsen.

Mvh
Kristian

Hej Kristian,

Vet inte hur gammal du är och när och hur du fick diagnosen typ 2-diabetes, men jag misstänker att du har relativ insulinbrist, dvs en variant av typ 1-diabetes. Har du fått insulin? Det går inte att ge kostråd om man inte vet vilken typ av diabetes du har. Du måste kolla c-peptid (din egen insulinproduktion) samtidigt med glukos 1.5–2 timmar efter en måltid. Även fastande på morgonen.

Triglycerider är lågt om du har relativ insulinbrist. Du har sannolikt för hög dos av din blodtrycksmedicin eller fel medicin, som sänker pulsen för mycket. Du ska inte bli yr av medicin, som sänker blodtrycket.

Vänliga hälsningar,
Kerstin

Tränar mycket men är ändå överviktig. Risk för diabetes?

Anna Brismar — Mon, 15 Dec 2025 14:18:26 +0000

Hej!

Jag är en man på 51 år. Jag har börjat mäta mitt blodsocker och undrar om jag kanske ska be att få göra mer omfattande tester inom vården?

Jag har köpt en blodsockermätare där man sticker sig i fingret. På mornarna har jag ofta ett blodsocker som ligger mellan 4,7 och 5,5, men det är inte ovanligt att det ligger kring 6. Några gånger har jag mätt på kvällen och då kan det ligga mellan 9–10. Vad jag främst undrar är väl hur jag egentligen ska mäta och när, för att få så rättvist resultat som möjligt. Och vilka resultat som då indikerar att man kanske borde utreda med vården om jag har Diabetes typ 2, eller förstadium till det.

Jag är en person som tränar relativt mycket. Lite styrketräning på gym, men framför allt aerob uthållighetsträning som cykling, längdskidor, löpning och simning. Jag genomför ofta längre motionslopp. Trots det har jag fem, sex kanske sju kilos övervikt. Och det är alldeles säkert beroende på att jag gillar att äta mycket mat. Dessvärre gillar jag både fet mat och mycket kolhydrater som pasta och potatis. En typisk helgdag innebär att jag kör ett långt konditionspass. Sen är jag nöjd med mig själv, och utan att tänka på saken lassas jag in mängder med till exempel gräddpasta och blir proppmätt. Och sen två timmar senare blir jag hungrig ändå, men känner mig väl fortfarande nöjd över det långa passet, och så fortsätter jag att äta och dricka på ena eller andra sättet i tv-soffan. Jag äter sällan godis. Dricker alkohol gör jag en till två gånger i veckan. Men min stora last är mat. Inte så dålig mat, utan mest mängden.

Vardagarna ser lite likadana ut men i mindre skala. Springer till exempel 16 kilometer efter jobbet. Äter sen en stor mängd middag, och kanske belönar mig med en kvällsmacka eller två. Med det sagt, så är det väl så att jag vet varför mitt blodsocker är dåligt ibland, och varför jag har en del extrakilon fast jag tränar mer än många andra. Vad jag tycker är lustigt det är varför jag ofta känner mig så hungrig. Jag tycker mig se att mina träningskollegor inte verkar ha samma problem, och håller sig smärta och slanka.

Att skaffa blodsockermätaren skulle vara ett sätt att få motivation att förbättra matvanor, tänkte jag, men jag märker att jag har för lite kunskap om hur man bör mäta för att få reda på något vettigt, och om mina resultat också är så pass dåliga att man bör uppsöka vård, för att få någon behandling som kan minska mitt behov av att äta mer än jag faktiskt gör av med.

Patrik

Hej Patrik,

Har du diabetes i släkten så är det bra att du kollar ditt blodsocker. Om du har högt blodtryck och stort midjemått (mer än 101 cm) så är även det en riskfaktor för framtida typ 2-diabetes. Det är också bra att känna till sina sockernivåer om du har flera i familjen som drabbats av hjärtinfarkt, speciellt om de varit relativt unga . Då är prediabetes en riskfaktor förutom höga kolesterolvärden för att du också ska drabbas.

Prediabetes definieras som ett fasteblodsocker på 6-6.9 mmol/l vid flera tillfällen och ett HbA1c-värde , som vi kallar ”långtidssocker”, på 39-45 mmol/mol. En annan metod att kolla om man har prediabetes eller typ 2- diabetes är sockerbelastning. Om blodsocker-värdet efter 2 timmar är över 7.8 så har man prediabetes och om det är mer än 11 så har man typ 2 -diabetes. Detta kan du be din Vårdcentral kolla. Har man högre fasteblodsocker eller HbA1c så har man diabetes. Ett högt HbA1c-värde talar för högt blodsocker på dagen efter måltid. Fyra av tio personer med upprepade faste-blodsocker mellan 6 och 6.9 mmol/l har stor risk att få typ 2-diabetes i framtiden. Högt fasteblodsocker kan dock bero på att man ätit sent på kvällen, speciellt om man äter eller dricker något med snabba kolhydrater.

På dagen kan en måltid med mycket kolhydrater (t ex smörgås, kaffebröd, sushi, chips, godis, pasta, pizza och/eller söt dryck) ge ett ”akut ”blodsocker på t ex 9-10, men har man normal sockertolerans så blir det efter 2 timmar normalt, dvs detsamma som det var före du åt.

Faste-värdet efter 10 timmars fasta är normalt mellan 4.5-5.5 (hos äldre ibland lite högre, 5,9). Stress, en infektion och direkt efter träning kan blodsockret stiga och ligga lite högre, men 30-60 minuter efter träning blir det lägre.

Det är jättebra att du tränar; om du inte gjorde det skulle du gå upp i vikt. För att träning ska leda till viktnedgång måste det vara mycket intensiv träning en timme 6 dagar i veckan. Om du inte åt på kvällen så skulle säkert blodsockret vara bra. Sena matvanor ökar också hungern. Mitt förslag är att du äter bra frukost, huvudmål mitt på dagen och ett mindre mål till middag och ingenting efter kl. 19. Du ska fasta 12-13 timmar varje kväll-natt.

Fett och snabba kolhydrater ökar hungern och protein dämpar hungern. Sug efter mat, speciellt kolhydrater och fett, kan var ärftligt.

Mer tips finner du i mina böcker ”Kost – Hälsans hörnpelare” och ”Koll på diabetes typ 2”. Hoppas detta är svar på dina funderingar.

Vänliga hälsningar
Kerstin

Är det fel att äta efter kl. 19 på kvällen?

Anna Brismar — Mon, 15 Dec 2025 13:56:16 +0000

Hej!

Är en typ 2-diabetiker som försöker reversera min diabetes. När jag fick diagnosen hade jag 63 i långtidssocker. Senast det mättes var HbA1c nere på 39. Tillämpar 16/8-metoden. Fastar 16 timmar och har ett ätfönster på 8 timmar och trivs bra med det.

Har gått ner ca 15 kilo i vikt. Men har tyvärr fortfarande för stort midjemått även om magen har krympt en hel del. Har också svårt att sova om jag har tom mage, så jag äter ost, ett ägg, lite grekisk yoghurt eller någon frukt innan jag ska sova. Är det fel att äta efter sju på kvällen? Jag somnar inte förrän runt klockan 1.

Äter Metformin x 3. Jag är 164 cm lång och väger 62 kilo. ÄR 67 år. Har problem med en fot, så jag har svårt att gå långa, raska promenader. Tränar några gånger i veckan med Sofia på SVT och försöker komma ut och gå lite varje dag.

Vänliga hälsningar,
A

Hej A,

Fantastiskt bra gjort. Det är mycket svårt och krävs en kraftansträngning att lyckas gå ner så mycket i vikt. Ditt HbA1c är nu helt normalt liksom vikten. Det tar lång tid att minska midjemåttet. Dagliga promenader (bra med stavar) på 30-45 minuter och/eller en till två ”faste”-dagar (med ca 500 kcal/dag) i veckan har visat sig minska midjemåttet.

Studier har visat att östrogenbristen efter att mensen upphört bidrar till ökat midjemått med lite mer fett i buken på grund av både sämre fettförbränning och lite större aptit. Bästa sättet att behålla de bra värden är att se till att middagen är det minsta målet på dagen och att frukosten är ett betydligt större mål än middagen, dvs frukosten ska innehålla mer kalorier än middagen. OBS. Man ska inte heller hoppa över frukosten. Följer man dessa råd enligt flera studier kan man hålla vikten eller till och med gå ner i vikt. Även suget och hungern blir mindre på kvällen. Det är inte fel att äta efter kl.19 men gör vi det påverkas vårt fasteblodsocker, som blir högre. Vi är mycket mer insulinokänsliga på kvällen och natten och kan då inte förbränna så bra den energi som vi stoppar i oss. I stället lagras energin (det vi stoppar i oss) i fettväven och fettcellerna blir större. För bra sömn, har det visat sig, gäller det att inte äta eller dricka några kalorier tre timmar före sänggående. Om du inte kan somna utan ”måste” ha något i magen pröva att dricka något varmt utan kalorier och vänta ett tag på effekten. Kvarstår suget att äta något, ta då en liten ostbit eller 2 äppelklyftor. Att äta något innan man somnar är en vana och inte ett kroppsligt behov.

Vänliga hälsningar,
Kerstin