Lina Nordquist och Gokul Kesavan – årets stipendiater

Rolf Lufts Stitiftelse för Diabetesforskning tilldelade Lina Nordquist och Gokul Kesavan var sitt stipendium för sina intressanta och värdefulla forskningsprojekt, vilka kan få betydelse för diagnostik och behandling av diabetes i framtiden.

Stipendierna delades ut vid en ceremoni den 11 februari i Rolf Lufts Auditorium, Karolinska Sjukhuset i Solna. Det är tredje gången som Rolf Lufts stiftelse för Diabetesforskning delar ut stipendier till unga diabetesforskare.

Presentation av 2009 års stipendiater

Lina Nordquist

Lina Nordquist, forskare vid Institutionen för Medicinsk Cellbiologi vid Uppsala universitet, arbetar med ett forskningsprojekt som undersöker samspelet mellan C-peptid, genuttryck och njurfunktion. C-peptid är ett hormon som produceras hos friska individer, men saknas hos många diabetiker. Det är känt att behandling med C-peptid motverkar följdsjukdomar både hos diabetespatienter och i djurmodeller. Senare års forskning har visat att C-peptid påverkar organfunktion, cellers signalering och syrgasanvändning och även genuttryck men det är oklart hur alla dessa faktorer samspelar för att skydda mot diabetikers följdsjukdomar.

Detta ska Lina Norduist titta närmare på i ett projekt som genomförs i samarbete med professorerna Wilcox och Welch vid The Division of Nephrology and Hypertension, Department of Medicine, Georgetown University, Washington, DC, som i sitt djurstall har ett flertal musstammar som saknar gener av betydelse för njur- och kärlfunktion. Med hjälp av Rolf Lufts Stfitelse för Diabetesforskning kommer Nordquist att kunna tillbringa tid vid Wilcox/Welch-laboratoriet. Hon kommer där att isolera och odla njurceller från de genmodifierade mössen och sedan undersöka hur de svarar på C-peptidbehandling. Sådana experiment kan ge mycket ny kunskap om hur C-peptid verkar, och skulle även kunna användas för att ge förståelse för andra njurrelaterade frågeställningar.

Nordquists arbete kan således ge en fördjupad insikt i de sjukdomsprocesser som ligger bakom de njurskador, och därmed också hjärtkärlsjukdomar, som ofta uppstår hos diabetespatienter. Inte minst kan sådan kunskap användas i framtagandet av läkemedel för behandling av diabetesorsakade komplikationer.

Gokul Kesavan

Gokul Kesavan är doktor vid Lunds universitet och studerar utvecklingen av bukspottkörteln, framförallt de Langerhanska öarna med dess insulinproducerande betaceller. Men en Langerhansk ö innehåller inte endast insulinproducerande celler utan även celler som producerar andra hormoner, vilka i sin tur påverkar de insulinproducerande β-celler som krävs för att uppnå optimal sockerbalans. Man har nu identifierat en nyckelregulator av bildningen av de ursprungliga organen som ska bli Langerhanska öar från stamceller.

Gokul Kesavan har också utvecklat djurmodeller där man kan följa och studera utvecklingen av de insulinproducerande cellerna. Denna kunskap är nödvändig för att i framtiden kunna stimulera stamceller och utveckla insulinproducerande öar av samma typ som finns i bukspottkörteln. För studier av dessa fenomen krävs samarbete med andra universitet. Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning har därför beslutat att ge Gokul Kesavan ett stipendium för att han ska få möjlighet att åka till Max Planck institutet i Dresden, Tyskland, för att där med hjälp av specialdesignat elektronmikroskop analysera de tidiga faserna i utvecklingen av bukspottkörtelns insulinproducerande öar.

Den ökade kunskapen om bildningen av de insulinproducerande öarna kommer bidra till att både kunna förebygga och bota typ 2 diabetes samt med hjälp av kroppens egna stamceller utveckla nya insulinproducerande öar hos patienter med typ 1 diabetes.