Forskning och framsteg

Framsteg genom diabetesforskning

Det livsviktiga insulinet

År 1921 upptäcktes insulinet av forskarna Frederick Banting och Charles Best. Det ledde några år senare att människor, framförallt barn- och ungdomar med typ 1 diabetes, kunde få insulin tillfört genom injektioner och därigenom överleva en tidigare dödlig sjukdom. Genom intensiv forskning har insulinkvaliteten förbättrats och idag framställs insulin med hjälp av modern DNA-teknik. Nya analoga snabbinsuliner och långverkande insuliner har förbättrat möjligheten att stabilisera blodsockret och minska känningar, dvs allvarliga blodsockerfall. Fortfarande måste personer med typ 1 diabetes ta insulininjektioner flera gånger om dagen.

Sedan mitten av 90-talet finns dock möjlighet till kontinuerlig insulinbehandling genom en insulinpump, vilken sänder ut en viss mängd snabbverkande insulin kontinuerligt. Detta har visat sig vara en behandlingsmetod som påtagligt har förbättrat blodsockerkontrollen vid diabetes och därmed minskat utvecklingen av komplikationer. Särskilt små barn klarar diabeteskontrollen betydligt bättre med insulinpump jämfört med insulininjektioner. Det återstår dock mycket forskning till dess att behandlingen blir optimal. Forskning och utveckling inom detta område pågår för fullt.

Tablettbehandling

Personer med typ 2 diabetes kan producera eget insulin, men mängden producerat insulin är ändå för liten när de äter. Dessutom svarar de sämre på insulin. Sedan början av 1950-talet behandlas typ 2 diabetiker, utöver livsstilsråd som motion och bra kost, med mediciner i tablettform, vilket ökar den egna insulinproduktionen oberoende av måltid eller gör så att det egna insulinet tas till vara bättre. Detta räcker dock inte till för att uppnå god sockerkontroll och minska risken för följdsjukdomar hos många typ 2 diabetiker. Men nya mediciner som GLP-1 eller GLP-1 proteashämmare innebär nya möjligheter att endast stimulera insulinfrisättningen vid måltid och att påverka insulinkänsligheten (glitazoner) och därmed förbättra blodsockerkontrollen vid typ 2 diabetes. Forskning pågår avseende mer individanpassad medicin.

Möjligheten att själv testa blodsockret

Sedan mitten av 1980-talet har enkla metoder där patienterna själva testar sitt blodsocker väsentligt ökat möjligheterna att förbättra sockerkontrollen och därmed minska risken för komplikationer av diabetes. Nya metoder är under utveckling för att kontinuerligt kunna mäta sockret i vävnaden och därmed öka möjligheterna att förbättra sockerkontrollen ytterligare.

Täta ögonkontroller och laser mot blindhet

Täta ögonkontroller har lett till att personer med diabetes och ögonbottenförändring kunnat behandlats i tid och därigenom sluppit blindhet. Laserbehandling har haft en avgörande betydelse. Nya läkemedel är under utveckling för att förhindra allvarlig ögonskada.

Bättre blodtrycksbehandling

Ny blodtrycksbehandling somges tidigt vid läckage av äggvita i urinen vid diabetes har påtagligt minskat allvarlig njursvikt och därmed behov av njurtransplantation.

Nya behandlingar minskar amputationer

Nya behandlingsmetoder för att förbättra cirkulationen i fötter, samt bildandet av diabetesfotteam, har minskat antalet amputationer med mer än hälften. Forskning pågår för att förbättra och påskynda sårläkning, vilken idag ofta tar flera månader till år. Behandling med syrgas i tryckkammare är ett exempel på framgångrik forskning.

Transplantationer

Transplantation av njure vid njursvikt har förlängt livet med många år hos många diabetiker med grav njurskada. Transplantation av betaceller eller delar av bukspottkörteln har blivit en möjlighet att återfå egen insulinproduktion vid typ 1 diabetes. Detta kräver tillgång till transplantationsorgan och metoder att hämma kroppens avstötningsprocess. Intensiv forskning pågår.

Stamcellsforskning

Stamcellsforskning har väckt hopp om att i framtiden kunna bota diabetessjukdomen och att kunna ersätta transplantationerna.

Dagens forskning

Dagens forskning strävar efter att uppfylla diabetikerns önskemål:

  • att bli botad från diabetes
  • att slippa komplikationer
  • att leva ett normalt vanligt liv utan störande svängningar i blodsockret.

(Foton från Unsplash.com)

Går det att bli av med typ 2 diabetes?

Banbrytande studier visar att det genom viktnedgång är möjligt för vissa personer som drabbats av typ 2 diabetes att få normalt blodsocker igen, dvs sätta sin diabetes i remission.

”Jag har haft patienter som fått helt normala värden efter viktnedgång och hållit sig där i 20 år”, berättar professor Kerstin Brismar.

Läs mer om remission och intervjun med professor Brismar i artikeln Remission av typ 2 diabetes publicerad i Svenska Diabetesförbundets tidskrift Allt om Diabetes Nr 2 2023 (klicka på länken).