Professor Ronald M Evans vid The Salk Institute (La Jolla, USA) har utsetts till mottagare av Rolf Luft Award 2025. Priset kommer att överlämnas vid en ceremoni under hösten 2025. Läs mer.
Nästa år planerar Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning att instifta ett nytt pris, Kerstin Brismar Award, som ska tilldelas forskare inom translationell forskning. Läs mer här.
Under år 2025 kommer Stiftelsen att bjuda in till webbinarier på olika ämnen inom området diabetes, endokrinologi och metabolism. Dessa kommer att publiceras på hemsidan (se här).
Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning bildades år 2004 av professor Rolf Luft och professor Kerstin Brismar. Stiftelsens ändamål är att stödja och främja forskning rörande orsak och behandling av diabetes och dess komplikationer, samt främja undervisning på alla nivåer inom området. En viktig del av stiftelsens verksamhet är att dela ut ett årligt pris, Rolf Luft Award, till en framstående forskare för ett exceptionellt bidrag inom endokrinologi, metabolism och/eller diabetesforskning. (Läs mer här.) Utmärkelsen består av medalj, diplom och prispengar. Från och med år 2025 kommer stiftelsen även att utdela Kerstin Brismar Award, för forskningsanslag inom diabetes mm. (Läs mer här.)
Stiftelsen tar tacksamt emot ekonomiska bidrag från privatpersoner, organisationer och företag. Om du vill stödja oss i vårt arbete för att kunna förhindra, behandla och kanske även i framtiden helt bota diabetes och andra endokrinologiska och metaboliska sjukdomar, varmt välkommen att ge en gåva, via Swish eller genom insättning på vårt konto. (Läs mer här.)
Stiftelsen delar ut stipendier till unga diabetesforskare, post docs och doktorander vid svenska universitet för att fördjupa deras forskningsarbete om diabetes och dess följdsjukdomar. Stipendium möjliggör för unga forskare att besöka andra forskargrupper vid andra universitet för att lära sig mer och vidareutveckla sitt arbete. (Läs mer här.)
Om du vill lära dig mer om diabetes typ 1 och 2 finns mycket information att ta del av. Under fliken Resurser har vi samlat ett urval av böcker och artiklar med fördjupande kunskaper om diabetes, samt tips på organisationer och hemsidor dit man kan vända sig för ytterligare information. På sidan webbinarier kommer vi att dela våra kommande events.
De senaste 30-40 åren har diabetikers livsvillkor avsevärt förbättrats. Det beror framför allt på den diabetesforskning som bedrivits i Sverige och övriga världen. Men ännu återstår mycket forskning för att personer med diabetes ska kunna få ett lika bra liv som friska och sjukdomen undvikas. Detta kräver ekonomiska resurser.
Varje dag insjuknar flera svenska barn, ungdomar och vuxna i typ 1 diabetes. 70.000 svenskar har denna form av diabetes, som kräver insulin. I dagsläget innebär det insulininjektioner 3-4 gånger dagligen och också många blodsockertester. Det finns en stor oro för kraftigt blodsockerfall (känning), som i värsta fall kan leda till kramper och medvetslöshet (insulinkoma).
Ännu fler vuxna insjuknar i typ 2 diabetes, som förr kallades vuxen- eller åldersdiabetes. Nio av tio diabetiker har typ 2 diabetes. Det har även blivit vanligare att barn med övervikt och fetma drabbas av denna form av diabetes. Eftersom symtomen vid typ 2 diabetes ofta är otydliga kan man ha haft sjukdomen flera år innan den upptäcks. Olika organ i kroppen kan då ha tagit skada.
Tack vare intensiv forskning kan man i dag minska risken för att komplikationer till följd av diabetes uppstår och om de uppstått minska effekten av dem. Tidigare var det vanligt att personer med diabetes blev blinda eller fick allvarliga njurskador och att barn och ungdomar med diabetes hamnade i medvetslöshet (insulinkoma). Det var också vanligare med fosterskador. Dessa risker har avsevärt minskats bland annat på grund av möjligheterna att hålla ett jämnt och bra blodsocker genom att diabetiker själva kan testa sitt blodsocker. Men fortfarande kan exempelvis försämrad blodcirkulation hos diabetiker leda till amputation av fot och ben. Likaså innebär diabetes ökad risk för stroke, hjärtinfarkt och förkortad livslängd. Betydande forskninsinsatser krävs för att komplikationer till följd av diabetes helt och hållet ska kunna undvikas.
Forskning och utveckling är av största vikt. Att det finns ekonomiska resurser till forskning och utveckling av nya metoder, som kan förebygga, tidigt upptäcka och behandla diabetes effektivt, är därför av största vikt för personer med diabetes och dem som riskerar att drabbas av diabetes.
Detta betyder även mycket för folkhälsan, då bättre diagnos- och behandlingsmetoder leder till minskat antal sjukskrivningar och en ökning av arbetsförmågan. 90% av den svenska diabetesforskningen är i dag beroende av externa donationer.
