Framsteg genom diabetesforskning

Det livsviktiga insulinet

År 1921 renades insulinet av forskarna Frederick Banting och Charles Best. Redan året därpå kunde man behandla ett barn med typ 1-diabetes. Året därpå, 1923, kom Insulin som medicin till Europa och forskarna tilldelades Nobelpriset för sin fantastiska upptäckt. Det ledde till att framförallt barn- och ungdomar med typ 1-diabetes kunde få insulin tillfört genom injektioner under huden och därigenom överleva en tidigare dödlig sjukdom. Genom intensiv forskning har insulinkvaliteten förbättrats och idag framställs insulin med hjälp av modern DNA-teknik. Nya analoga snabbinsuliner och långverkande insuliner har förbättrat möjligheten att stabilisera blodsockret och minska känningar, dvs allvarliga blodsockerfall. Fortfarande måste de flesta vuxna personer med typ 1 diabetes ta insulininjektioner flera gånger om dagen. 90% av barn och ungdomar får insulin via en tunn ”kanyl” i huden från en liten pump stor som en lite större tändsticksask, som fästs på skinkan, magen, låret eller överarmen.

Sedan mitten av 90-talet finns möjlighet till kontinuerlig insulinbehandling genom en insulinpump, vilken sänder ut en viss mängd snabbverkande insulin kontinuerligt. Detta har visat sig vara en behandlingsmetod som påtagligt har förbättrat blodsockerkontrollen vid diabetes och därmed minskat utvecklingen av sena komplikationer i kärl och nerver. Särskilt små barn klarar diabeteskontrollen betydligt bättre med insulinpump jämfört med insulininjektioner. Det återstår dock mycket forskning till dess att behandlingen blir optimal. Forskning och utveckling inom detta område pågår för fullt. En lite konstgjord ”bukspottkörtel” där man kopplat ihop insulinpumpen med kontinuerlig blodsockermätare prövas nu, för att efterlikna den naturliga regleringen av blodsockret.

Tablettbehandling

Personer med typ 2 diabetes kan producera eget insulin, men mängden producerat insulin är ändå för liten, och kommer för sent för att få bra blodsocker, när de äter. Dessutom svarar de sämre på insulin så att faste blodsockret också blir för högt. Fram till 1950-talet fanns endast kostbehandling. Sedan början av 1950-talet behandlas typ 2 diabetiker, utöver livsstilsråd som motion och bra kost, med mediciner i tablettform, vilket ökar den egna insulinproduktionen oberoende av måltid eller gör så att det egna insulinet fungerar bättre (Metformin). Detta räcker dock inte till för att uppnå god sockerkontroll och minska risken för följdsjukdomar hos många med typ 2 diabetes. Men de senaste 15 årens nya mediciner som GLP-1 receptor agonister (GLP1RA), GLP-1 proteashämmare och SGLT2 hämmare innebär nya möjligheter att förbättra blodsockret genom att stimulera insulinfrisättningen endast vid måltid, att påverka insulinkänsligheten (glitazoner) samt öka sockerutsöndringen i urinen och därmed minska risk för följdsjukdomar. Stora studier har visat att speciellt GLP1RA och SGLT2 hämmare minskar risken för allvarliga hjärtkärlsjukdomar och njursjukdom även oberoende blodsockret, sannolikt delvis via minskad oxidativ stress. De rekommenderas därför även till patienter som inte har diabetes. Nya mediciner har också utvecklats mot kraftig övervikt, vilket ofta är en utlösande faktor till typ 2-diabetes. Forskning pågår avseende mer individanpassad medicin.

Möjligheten att själv testa blodsockret

Sedan mitten av 1980-talet har enkla metoder där patienterna själva testar sitt blodsocker väsentligt ökat möjligheterna att förbättra sockerkontrollen och därmed minska risken för komplikationer av diabetes. Nu finns små blodsockermätare att fästa på armen eller magen för att kontinuerligt kunna mäta sockret i vävnaden och därmed öka möjligheterna att förbättra sockerkontrollen ytterligare.

Täta ögonkontroller och laser mot blindhet

Täta ögonkontroller har lett till att personer med diabetes och ögonbottenförändring kunnat behandlats i tid och därigenom sluppit blindhet. Laserbehandling har haft en avgörande betydelse. Nya läkemedel är under utveckling för att förhindra allvarlig ögonskada.

Bättre blodtrycksbehandling och minskade hjärtkärlsjukdomar

Ny blodtrycksbehandling som ges tidigt vid läckage av äggvita i urinen vid diabetes har påtagligt minskat allvarlig njursvikt och därmed behov av njurtransplantation.

Hjärtkärlsjukdom såsom hjärtinfarkt och hjärtsvikt har även minskat betydligt. Kombinationsbehandling med bättre blodsocker, bättre blodtryck och bättre blodfetter samt rökstopp har mer än halverat farliga hjärtkärlhändleser.

Nya behandlingar minskar amputationer

Nya behandlingsmetoder för att förbättra cirkulationen i fötter, samt bildandet av diabetesfotteam, har minskat antalet amputationer med mer än hälften. Forskning pågår för att förbättra och påskynda sårläkning, vilken idag ofta tar flera månader till år. Behandling med syrgas i tryckkammare är ett exempel på framgångrik forskning.

Transplantationer

Transplantation av njure vid njursvikt har förlängt livet med många år hos många diabetiker med grav njurskada. Transplantation av betaceller eller delar av bukspottkörteln har blivit en möjlighet att återfå egen insulinproduktion vid typ 1 diabetes. Detta kräver tillgång till transplantationsorgan och metoder att hämma kroppens avstötningsprocess. Intensiv forskning pågår.

Stamcellsforskning

Stamcellsforskning har väckt hopp om att i framtiden kunna bota diabetessjukdomen och att kunna ersätta transplantationerna.

Förebygga diabetes

Forskning pågår för att i tid upptäcka de som har risk att utveckla typ 1-diabetes och förbygga sjukdom med till exempel vaccin eller antikroppsbehandling. Forskning pågår också att i tid upptäcka de som har risk att utveckla typ 2-diabetes och då förebygga det.

Graviditetsdiabetes

Graviditet innebär en mycket ökad insulinresistens från tredje månaden. De som har anlag för typ 2-diabets kan då få graviditetsdiabetes som försvinner när barnet är fött, men det finns stor risk att man inom 10-15 år får diabetes, särskilt om man går upp i vikt. I Sverige får de som har graviditetsdiabetes bra vård med nära nog normalt blodsocker, vilket ger friska normalviktig bebisar och minskar komplikationer hos den gravida kvinnan.

Diabetes-epidemi

Idag har ca 6% i Sverige och 10,5% av jordens vuxna befolkning diabetes, framförallt typ 2-diabetes och det fortsätter att öka. Typ 1-diabetes ökar i utvecklingsländerna. Typ 1-diabetes ökar bland små barn i Sverige. Ca 1000 barn och fler än 1000 vuxna insjuknar årligen i typ 1-diabetes.

Dagens forskning

Dagens forskning strävar efter att uppfylla önskemålen:

• att bli botad från diabetes
• att slippa komplikationer
• att leva ett normalt långt och vanligt liv utan störande svängningar i blodsockret.

(Foton från Unsplash.com)